Tom Carlson Ord & Text
Krigsvinter. Dagbok från skogen
Anders Ehnmark och Annika Hagström flyttade till Edetorp, Nykvarn 1974. Snart 30 år senare blir torpet utgångspunkt för Anders Ehnmarks nya bok Krigsvinter. Dagbok från skogen. En tidsbetraktelse där händelserna i centrum, metropolerna, betraktas från periferin, landsorten. ”Då kan man uppfatta hur det ligger till”. En klassisk tradition för civilisations- och samhällskritik.
Det stilla livet på landet – ”I Taxinge har inget hänt sen 1974” – med trattkantareller, getingar, vedhuggning och inläggning av lingon, blir den fond mot vilken händelserna 11/9 och därefter utspelar sig. Det är effektfullt och ger utrymme för en av Ehnmarks huvudteser, att det är berättelsen själv, historieskrivningen, som utgör ett av problemen. Kampen om tänkandet alltså.
Så blir attackerna den elfte september mot västvärldens ekonomiska och militära centrum en ”attack mot det öppna samhället”, fast inte på det vis som statsminister och ledarsidorna hävdar. Tvärtom, undantagstillståndet är faran, staten själv blir terroristisk, menar Ehnmark. Exemplen är välbekanta för FiB/K:s läsare.
Bombningarna av Afghanistan inleds. Presidenten uppträder i flygarjacka och ”morgontidningarna står i givakt”. Ehnmark läser Kipling om de engelska trupperna i Afghanistan. Det stora spelet. Bombningar löser inga problem. En polisiär aktion i FN:s regi hade varit en tänkbar lösning på problemet. Frågan är bara vilket som är problemet, menar Ehnmark.
Begreppet terrorism har blivit både för mycket och för litet. För mycket då det används av alla skurkstater (här lånar han Chomskys begrepp) för att legitimera sitt sedvanliga förtryck, och för litet då det utesluter statsterrorismen. Händelserna i Israel och Palestina blir en viktig del av resonemangen i boken. (Där alla tycks ha glömt den enda rätta lösningen, land emot fred, menar Ehnmark.)
Historieskrivningen sätter igång sina egna händelser. ”Utvecklingen genomgår märkliga metamorfoser. En militär aktion för att tillfångata några misstänkta figurer, blir ett krig mot en fördomsfull kvinnosyn…” De misstänkta försvinner ur grottan, men bomberna fortsätter att falla, en regering byts ut. Moraliska frågor får alltid andra svar när de ställs på oljefälten.
Och USA:s justitieminister John Ashcroft varnar så snart lugnet hotar lägra sig för nya terroristattacker ”i östra USA, eller västra eller Jemen. I morgon, eller nästa vecka.” Anders Ehnmarks ironiska underskruvar kommer till sin rätt när han ger sig på imperiet själv.
När vi en dag ska försöka förstå vad som hände denna höst, vinter och vår i början av årtusendet kan Krigsvinter bli ett viktigt vittnesbörd. Dessutom är han j-t roligt, som när han jämför rådjurens omvärldsanalys med våra vanligaste soffsittare i tv-studion och konstaterar om de senare att de inte skulle överleva många dagar i skogen.
Tom Carlson
Krigsvinter. Dagbok från skogen
Anders Ehnmark
Atlas
Folket i Bild/Kulturfront 11/2002