Tom Carlson Ord & Text
År 2002 tilldelades Jan Myrdal Ivar Lo-Johanssons personliga pris på 270.000 kr. Att det var ett val i linje med stiftarens önskan, kunde jag konstatera i denna betraktelse efter ett besök hos Ivar Lo.
En eftermiddag med Ivar Lo
Det var i början av det lättsinniga 80-talet. Folket i Bild var på ruinens brant och för att undvika konkursen hade föreningen bildat ett kommanditbolag. Alla kunde vara med och finansiera utgivningen och sen dra av tidningens förluster på skatten. En lukrativ affär för alla, utom möjligen staten.
En av de som nåtts av våra lockrop den gången var Ivar Lo-Johansson, som varit med och stött tidningen sedan starten.
- Nja, svarade den åldrande författaren, tidningsägare har jag aldrig varit i hela mitt liv och tänker inte bli.
Men en gåva i någon form kunde han dock tänka sig. I egenskap av ordförande den gången var det min uppgift att ta emot denna. Jag vallfärdade upp till bostaden på Bastugatan. Ivar Lo tog emot i sitt arbetsrum med utsikt över Riddarfjärden. Ung och obetänksam hade jag tänkt att det skulle vara en snabbt överstökat affär, varför hustru och barn hade följt med och ombetts vänta utanför.
Det blev ett samtal över flera timmar. Ivar Lo bjöd på portvin och cigariller. Jag förhördes ingående om mina läsvanor, min syn på den unga svenska litteraturen, vad jag trodde om vår tidnings framtid etc. Eftermiddagen framskred och jag svarade så gott jag kunde och försökte emellanåt inflika något intelligent.
Utanför i parken, som numera bär Ivar Los namn, satt hustrun i solen och läste med sonen i barnvagn.
Innan vi skulle skiljas kom Ivar Lo att nämna Jan Myrdal. Det här var strax innan romanen Barndom publicerades. Socialdemokratin hade redan gått till motangrepp mot avikoniseringen av Gunnar och Alva Myrdal. Den typen av intriger intresserade inte Ivar Lo. Det var de litterära kvaliteterna han uppehöll sig vid. Jan Myrdal var vid den här tiden dryga 50 år och Ivar Lo konstaterade att denne nu hade en författares bästa år framför sig. Ivar såg mycket fram emot att läsa den kommande serien. En annan del av Myrdals författarskap han återkom till var reseskildringarna. Ivar Lo hade ju själv varit en föregångare i den genren.
Innan det var dags att ta farväl i tamburen tog Ivar Lo fram ett litet vitt kuvert och räckte över. Väl nere i parken hos den nu sovande hustrun kunde jag konstatera att detta innehöll tio tusenlappar. En inte föraktfull summa, varken idag eller för 20 år sedan. När nu Ivar Lo-stiftelsen beslutat att ge Ivar Lo:s personliga pris till Jan Myrdal är det knappast någon tvekan om att det är i linje med stiftarens önskan. Det är bara att gratulera juryn till ett bra val och Jan Myrdal till ett välförtjänt pris.
Att fackföreningsrörelsens pris samtidigt ges till Lars-Åke Augustsson är en händelse som ser ut som en tanke. Lars-Åkes debutroman FNL-gruppen gavs ut på Kulturfronts förlag under Folket i Bilds första år. En utgivning som bl.a. Jan Myrdal bidrog till. Grattis även till Lars-Åke.
Tom Carlson
"En eftermiddag med Ivar Lo", Folket i Bild/Kulturfront 2/02