Tom Carlson Ord & Text

Barskrapad

I en debattartikel i Dagens Nyheter nyligen hävdade skribenterna att fattiga amerikaner är rikare än svenska. Den som vill pröva sanningshalten i påståenden som dessa rekommenderas att läsa den amerikanska journalisten Barbara Ehrenreichs bok Nickel and Dimed (nu i svensk översättning Barskrapad, konsten att hanka sig fram, Leopard förlag). Hon har gjort vad varje sann journalist alltid gjort (sen Jack London, Ivar Lo, Günther Wallraff): Gått ut i verkligheten och sett efter. Hur klarar sig folk på de löner som betalas för s.k. okvalificerat arbete? var frågan hon ställde.

Hon tog jobb som servitris, städare, vårdbiträde, försäljare och försökte hitta en bostad till överkomligt pris på varje ort.

Hon fann

Men framför allt fann hon att det inte gick att leva ett anständigt liv på de löner som en stor grupp amerikanska arbetare har. Med en timlön på 6-7 dollar och en månadshyra på 4-500 dollar för en etta finns det en teoretisk chans. Så länge man är frisk, bilen håller och om man har pengar till den deposition på 1000 dollar som de flesta hyresvärdar kräver. Men de flesta kommer aldrig så långt, utan får hanka sig fram på dubbelarbeten (1996 dubbelarbetade 6,2 procent av alla förvärvsarbetande), bo på dyra motellrum (under lågsäsong) eller dela boende med släktingar, vänner och arbetskamrater. Och då talar vi inte om kollektiv i spatiösa villor, utan om 2 personer i en etta, 4 personer i en tvåa osv.

Ehrenreich bok borde vara obligatorisk läsning för alla ekonomer och politiker, men också alla (ungdomar och äldre) som menar att facket spelat ut sin roll eller att skatterna i vårt land är för höga. Dessutom skriver hon underhållande, är en god stilist, med vaken blick och som också förmår skildra arbetets glädje.

I det avsnitt Folket i Bild här publicerar har hon just börjat som städare. Firman debiterar 25 dollar i timmen/anställd, de anställda har 6,5 dollar i timmen i lön.

Tom Carlson

Folket i Bild/Kulturfront xx/2002