Tom Carlson Ord & Text
Bryggarna och alkoholmonopolet
Del I: ”Ungdomar ska inte dricka alkohol”
Del II: Med Bryggarna in i EU
Del III: ”Monopolet kommer att vittra sönder”
Del IV: Konsten att sälja en åsikt
”Monopolet kommer att vittra sönder”
Vi tror att konsumtionen av öl kan öka med 50 procent i Sverige. Dt gäer Bryggarerföreningens informationschef Bertil Swartz, som gärna säger sig vilja etablera ett samarbete med UNF
- En sänkt dryckesbeskattning är det alkoholpolitiska krav vi sätter högst på dagordningen, säger informationschefen Bertil Swartz när jag träffar honom i Bryggareföreningens lokaler vägg i vägg med Iraks ambassad på Baldersgatan.
- 1992 gjordes 14,2 miljoner inresor i Sverige där man medförde alkohol. Om man multiplicerar det med de 110 liter som EU-normen tillåter ger det en maximal införsel som är fyra gånger högre än konsumtionen av folk och starköl. Ett svindlande perspektiv.
- Vår yttersta uppgift är att värna om näringen. Det går att kombinera med att vara ansvarsfull i alkoholpolitiskt avseende. Reguljär import med den skatt vi har i Sverige kan aldrig skada oss, däremot privatinförsel.
- Vårt andra krav är att ändra upplysningen så att den kan skapa ett vettigt umgänge med alkoholen, hellre än att bekämpa allt bruk av alkohol. Vi vet att 80 procent av 15-åringarna dricker mer eller mindre regelbundet. Det ska man ha i minnet.
- Egentligen borde vi samarbeta med UNF för att åstadkomma bättre alkoholvanor. Å andra sidan kan jag ha förståelse för att vi måste vara huvudfiende för nykterhetsrörelsen. Vi har hittills varit det enda privata alkoholintresset.
I fråga om reklamgranskningen beräknar Swartz att ca 250 anmälningar kommit in sedan 1988. Av dem har mellan tio och tjugo procent lett till fällande utslag.
- Många, framför allt från UNF, sköt från höften i början. Idag tittar man efter vad man anmäler. Det är betydligt färre anmälningar och över 50 procent leder till ett fällande, säger Swartz.
- Marknadsföringen förs idag med andra medel än reklamen. Bryggerierna konkurrerar framförallt med priserna, säger Swartz och nämner priskriget på folköl.
Hur blir det med ölreklamen i framtiden?
- Jag vet att den alkoholpolitiska kommissionen kommer att föreslå totalt reklamförbud. Det är knappast verkningsfullt. Marknadsföringen upphör ju inte om vi får ett reklamförbud. Vi får en gråzon av oseriös marknadsföring med många aktörer.
- När holländarna försökte stoppa alkoholreklamen genom satellitkanaler avslogs det av EG-domstolen. Även de svenska bryggerierna kommer att få gå ut i dem. Och det blir dyrt.
- Om inget ändras tror jag inte heller Bryggareföreningen kan spela den roll vi gjort med reklamgranskningen. Även om det varit till fördel för bryggerierna att vi skött den så kommer våra medlemmar inte tolerera att de specialgranskas, men inte de andra.
Hur blir det med den självsanerande verksamheten gentemot krogarna?
- Granskningen av avtalen mellan våra medlemmar och krogarna får vi inte fortsätta med i och med den nya EU-anpassade konkurrenslagen som förbjuder oss att gå in i företagens affärer på det här viset. Den fristående nämnd vi haft har fungerat bra. Den har haft rejäla sanktionsmöjligheter, med böter upp till 50.000 kr, och vi har fått en uppstädning i djungeln.
- Nu med avskaffandet av bl.a. partihandelsmonopolet får vi in en mängd nya, kanske ett tusental, aktörer som kommer att ha relationer till restaurangbranschen.
I dag är svenska bryggerier förbjudna att äga krogar. Kommer det att gälla även utländska bryggerier?
- Det är en bra fråga. Jag undrar om alkoholkommissionen kommer att titta på det här. Det är ju en inskränkning i friheten som man inte har i andra länder.
Hur värderar du de ungdomssatsningar ni började 1987?
- Vi har fått en ökad försäljning av läsk. Det är det kommersiella skälet. Dessutom är vi en mer accepterad samtalspartner i de politiska förhållandena. Att vi möjligen har mötts med mer respekt i nykterhetsrörelsen, vilket inte primärt är vårt mål. Dessutom fick vi ganska bra respons från konsumentverket.
- Vi har trappat ned på ungdomssatsningarna nu. Det som är kvar i år är Partyexpressen och Team 717 i Mora. Ambitionen har aldrig varit att vi skulle vara en ständig uppbackare. Vi skulle bara hjälpa dem genom portgången så att de kunde få en hyfsad ekonomi så småningom. Om det fungerade kan jag inte bedöma. I Fryshuset gick vi in med två miljoner för att rädda dem undan konkurs.
Har ni något samarbete med Fryshuset idag?
- Vi brukar hänga med på de aktiviteter de har på vattenfestivalen. Vi har inte diskuterat hur vi ska göra i år.
Driver ni fortfarande kravet på höjd åldersgräns på krogarna?
- Vi har inte drivit kravet, men vi har inte heller motsatt oss det. Vi sa bara att för oss är det OK att man har samma ålder som på systemet. De flesta krogar har ändå 20-årsgräns.
Men är det inte besvärande att närmare 60 procent av ungdomarna som varit påverkade av alkohol säger att det var starköl man druckit?
- Det beror på vad man menar. Alkohol i sig är inte gott, men det ger en effekt man eftersträvar. Alkohol i små mängder lättar upp stämningen, i större mängder är det ett problem. Ingen skulle välja att dricka mjölk i stället.
Hur ser ni på Systembolagets framtid?
- Jag tror att Systembolagets monopol kommer att vittra sönder om vi blir med i EU. Om de ska leva upp till alla krav som kan ställas från minsta lilla vinbonde i en avkrok i Frankrike så kommer det att sluta att fungera. Och då har vi både mellanöl, vin och sprit i vanliga butiker. EU-kommissionen har inte alltid vunnit mål i domstolen där den försvarat den tilltalade.
- Vi har beskyllts för att agera för att få bort det. Men det viktigaste är inte om alkohol kommer att säljas på Systemet eller på ICA, utan om det ska säljas under kontroll eller säljas på skolgårdar, diskotek, gator och torg, med all den smuggling och hembränning vi har idag.
Och de handlare som inte sköter sig?
- De ska mista sina tillstånd. Jag talar inte för någon fullständig frihet. En ökad tillgänglighet ställer större krav på tillsyn också. Man måste också försöka få bort den här glorifieringen av alkoholen som gör att man ringer öljouren eller jagar folköl när man är under 18 år.
Ska mellanölet säljas på systemet eller i livsmedelsaffärer?
- Mellanölet har en alkoholhalt som i andra länder kan säljas överallt. Det skulle säkert gå också i Sverige. Men vi driver inte frågan. 1977 är för nära i tiden. Utländska bryggerier muttrar och säger att om "vi ska få tillgång till den stora svenska dagligvarumarknaden så måste vi göra ett specialöl för Sverige". Det skulle då räknas som ett konkurrenshinder.
- Jag kan förstå dem. Det är ju ändå en kostnadskrävande omväg att få ned alkoholhalten. Sverige är attraktivt för att ett stort bryggeri som ligger tillräcklig nära skulle kunna sälja på marginalen. Egentligen finns det inget skäl för oss att kräva att mellanölet ska ut i butikerna eftersom det kommer att öka konkurrensen för de svenska bryggerierna.
Betraktar ni de utländska bryggarna i första hand som konkurrenter eller allierade?
- De är våra konkurrenter på marknaden men våra vänner i det alkoholpolitiska arbetet i Europa. EU anser ju t.ex. att beskattningen på vin ska vara noll.
Swartz bekräftar också att Bryggareföreningen ingår i CBMC, som tidigare var EG-bryggeriernas organisation, men som nu är utökad med de länder som omfattas av EES-avtalet.
- Det är en lobbyorganisation som sitter i Bryssel. Vi har varit medlemmar sedan första januari 1994. Vi har tidigare haft observatörsposter och alltså fått vara med på en del möten. Vi har höjt vår röst när vi tillfrågats. De har varit väldigt intresserade av vår alkoholpolitik och monopolet. Vi har minst sagt varit med och svarat på frågor.
Hur är det med Amsterdam-gruppen. Alkoholpolitiska kommissionen har ju haft besök av mr Owens från Amsterdam-gruppen.
- Jag var med då också. Jag har varit hos honom och informerat hans arbetsgrupp om svenska alkoholpolitik. Men det är inte bara min information de har att gå på. De har nog plockat upp det mesta som går att få.
- Vi har också blivit kontaktade av EU-kommissionen under medlemsskapsförhandlingarna. Jag utnämndes ju av vissa företrädare för nykterhetsrörelsen till förrädaren i Bryssel. Egentligen har jag varit där på kommissionens önskan och berättat om Sveriges bryggeriförhållanden. Både före och efter positionspapperet i somras.
Kan du berätta något om era kontakter med EG-kommissionen?
- Kommissionen har gått mycket grundligt tillväga och inte bara nöjt sig med den information som regeringen, systembolaget och folkhälsoinstitutet har lämnat. De har velat ut på marknaden och titta efter. I samband med deras resa hit hade vi en halvtimmes föredragning för dem. Den hade de begärt. Sen begärde de ytterligare information som jag var nere i Bryssel och överlämnade.
- Det är framförallt mörkertalet de är intresserade av, eftersom det har regeringen och systembolaget inte alls velat diskutera. Mörkertalet är bevis för att alltför många restriktioner har en baksida också.
Initiativet kom alltså nere ifrån Bryssel?
- Det är möjligt att kommissionen fått veta om oss via CBMC, eftersom CBMC fått tillgång till det vi känner till sedan flera år tillbaka. De får fortlöpande material härifrån.
En del har kallat det en dolkstöt i ryggen.
- Ja, men de svenska förhandlarna har fått tillgång till samma material. Men jag kan förstå att de är irriterade. En del förhandlare tvingas ju säga saker som de inte vill. Om någon annan säger det de vill det kan ju vara skönt för dem. Vi har själva bjudit in oss till svenskarna och berättat om våra synpunkter.
1990 lovade Bryggareföreningen femtio miljoner till forskningen. Vart tog de pengarna vägen?
- Löftet i folkhälsopropositionen var nog en ganska tillspetsad tolkning. När det 1990 stod klart att skatten på läskedrycker skulle bort från 1 januari 1991 sa vi: Om vi tar tio öre av de fyrtio så gör det hundra miljoner på två år, då kan vi bilda två fonder på femtio miljoner var, en som skall stödja forskning och den andra skulle stödja ungdomssatsningar. Sen fick vi besked från RSV att varken bryggeriernas avsättning eller fondens förvaltning kunde skattebefrias. De tio ören skulle bara bli fem. Då beslöt vi att ge upp fonderna och ge folket pengarna direkt.
Men skatten sänktes 1993?
- Ja, men då hade också EG-ansökan kommit och omvärlden framstod i en annan dager. Hoten mot bryggerinäringen med öppen gränshandel blev mycket större och krävde insatser och resurser.
- Jag tycker det var lite synd, även om jag kan ha viss förståelse för beslutet. Vi tyckte det var ideellt och trevligt. Vi skulle som ägare av kapitalet fastställa riktlinjerna för hur det skulle användas, men sedan skulle en grupp där vi inte hade majoritet fördela pengarna. Vi talade om Anders Carlberg och andra till styrelsen.
Ser de svenska bryggarna något tak för ölkonsumtionen?
- Vi tror att konsumtionen kan öka med 50 procent. Målet är en svensk konsumtion av 100 l. öl/inv. Frågan är om det ska vara producerat i Sverige eller utomlands.
- Det måste ju vara bättre med svenska bryggerier än med utländska jättar, vars inflytande i Bryssel är större än den svenska regeringens. Amsterdam-gruppen har visat att intäkterna av alkoholskatten i EU-länderna är högre än den svenska BNP.
Tom Carlson
Bryggarna och alkoholmonpolet, Motdrag 1/94