Tom Carlson Ord & Text
Lars Vilks tar ställning i det krig som pågår
Kriget mot terrorismen - det som USA och västvärlden inledde efter den 11 september 2001 - är på väg att klyva vårt klot i två delar. Öst står mot väst. Islam mot kristendom. Broder mot broder. I stället för ömsesidig respekt och förståelse växer hatet på båda sidor. Som i alla krig är den som vinner kampen om våra tankar bäst rustad när striden väl bryter ut (om det nu är Iran eller Syrien som är nästa mål, när Sverige och resten av "världssamfundet" får ta över efter USA i Irak och Afghanistan).
Mot den bakgrunden blir Lars Vilks bild av profeten Muhammed som rondellhund ett ställningstagande för angriparen och för dem som likställer islam med terrorism. I stället för att inleda en dialog med de krafter inom politisk islam som motsätter sig terror underblåser hans bild oförsonligheten. Det är hans fulla rätt. Men ingen är i tryckfrihetens namn tvingad att publicera hans bild, bara för att ingen annan gjort det. Ingen var heller tvingad att i tryckfrihetens namn publicera antisemitiska karikatyrer under 1930-talet eller upplåta möteslokal för de studenter i Uppsala som ville stoppa invandringen av judiska akademiker. Vår dom över dem som gjorde det är desto hårdare.
Så lång om innehållet i Vilks bild.
Den svenska yttrande- och tryckfriheten är idag utsatt för hårt tryck. Nyligen föreslog ett betänkande att den svenska tryckfrihetsförordningen skulle ersättas med en enkel hänvisning till europeisk rätt. I terroristbekämpningens namn avskaffas den ena friheten efter den andra, telefoner avlyssnas, myndigheter vill kunna läsa vår mejl och chattar. Den svenska offentlighetsprincipen, med vilken medborgarna ska kunna hålla koll på makthavarna, är nu så inskränkt att den snart inte är värd pappret den är skriven på. Samtidigt begränsas den reella yttrandefriheten av en växande mediekoncentration, ägarintressen och annonsörstyrning. I det sammanhanget är hotet från präster i Pakistan och eventuella krav från något lands ambassadör det minst överhängande.
Om nu Lars Vilks inte bryr sig om vilka krafter han stödjer bör åtminstone de som i yttrandefrihetens namn publicerar hans bild göra det. Att han inte är så politisk naiv som det ibland görs gällande kan man se när man läser hans hemsida www.vilks.net
Tom CarlsonFlamman 25/10-07