Tom Carlson Ord & Text

Alkohol

Innehåll

Alkoholens historia
Vad är alkohol?
Alkoholen i kroppen
Alkoholens skadeverkningar
Fosterskador
Alkoholen och våldet
Alkohol skapar beroende
Ungdom och alkohol
Vem blir missbrukare?
Är alkohol nyttigt för hjärtat?
Hur mycket alkohol dricker vi?
Lagar om alkohol
Litteratur

Alkoholens historia

Egentligen är Sverige en omöjlighet. På de breddgrader där vårt land ligger råder på andra håll arktisk vinter större delen av året. Den varma golfströmmen för med sig en bit av ekvatorns värme som ett lån till vår nordliga breddgrad. Tillräckligt för att vi ska överleva. Men inte mer. En invandrare som bott många år i vårt land noterade till en början med förundran svenskens plikttrohet, förmåga att hålla tider och organisera saker och ting. Inte blev han klokare av vår egen till synes skämtsamma skamsenhet över dessa dygder. Hans förundran släppte först när han, bondsonen från Rumänien, insåg att i vårt nordliga klimat kunde vi bara ta ut en skörd varje sommar. Under några korta intensiva sommarmånader samlade vi mat inför en kall och mörk vintern. Fläsk och strömming saltades in och sparades till långa vinternätter.

Den långa vintern gav också gott om tid till fester och gillen. Och den salta maten krävde mycken dryck. En italienare som besökte Sverige 1674 skriver ”...Härtill dricker man öl, som kallas ula, i träskånkor, invändigt bestrukna med harts.” Detta ula var närmast att likna vid våra dagars Gotlandsdriku, ”... tjockt, svart och smakar rökt”. Andra utlänningar som besökte Sverige noterade att ”man dricker här inte bara för att man är törstig eller därför att det smakar bra” och att det i vårt land räknades som ”en heder att supa sig full” och inte var ”någon skandal att spy under bordet”.

Våra dryckesseder är alltså gamla. Men mjödet eller ölet var av begränsad styrka, max 15 procent, den gräns där jästsvamparna dör.

Klostermunkar hade tidigt kommit på hur man kunde öka alkoholhalten genom att koncentrera och destillera jästa drycker. Under 30-åriga kriget lärde soldaterna sig att dricka och bränna brännvin och tog med sig sederna hem till sina länder. Men det stora genombrottet för destillerade drycker i vårt land skulle komma hundra år senare, under Gustav III:s tid. Då hade den billiga potatisen introducerats och statens usla finanser krävde nya inkomstkällor. Brännvinstillverkningen utarrenderades och några år senare (1809) slog konungen fast att en del av grödan måste användas för att tillverka brännvin.

Det söps som aldrig förr i vårt land. Statens inkomster ökade. 46 liter brännvin per invånare och år drack svensken vid 1800-talets mitt. Det är mer än fyra gånger så mycket ren alkohol som vi dricker idag. 1837 grundades Svenska nykterhetssällskapet för att samla de olika nykterhetsföreningar som bildats runt om i landet. 1842 förbjöds fylleri på allmän plats. Lokala spritbolag började bildas, med avsikt att vinsten skulle tillfalla det allmänna. 1855 förbjöds husbehovsbränningen i praktiken och ett par år senare togs ett första steg mot bildandet av Systembolaget. Den fria marknaden ansågs inte lämplig för en verksamhet som helst inte borde få expandera.

Under hela senare delen av 1800-talet växte reaktionen mot superiet. 1879 bildades den första IOGT-logen, en absolutistisk nykterhetsrörelse. Under storstrejken 1909 förbjöds rusdrycker helt under en tid. En folkomröstning 1922 avslog med mycket knapp majoritet (51 % mot 49 %) ett förslag om totalförbud i Sverige. Då hade redan ett system med inköpskontroll och motbok införts i hela landet, efter förslag från nykterhetsläkaren Ivan Bratt. Nykterhetsnämnder inrättades och statliga monopol tog över handel, tillverkning och försäljning av alkohol. Starkölet förbjöds och höga skatter blev ett verktyg att minska konsumtionen av alkohol. Aldrig har svenskarna druckit så lite som under 1930-talet, omkring 3 liter alkohol per invånare.

Efter andra världskrigets ransoneringar försvann många restriktioner och motboken avskaffades 1955. Konsumtionen ökade dramatiskt och spritpriserna höjdes året därpå med 30 procent. 1965 infördes mellanölet, som fick säljas fritt i livsmedelsbutikerna. Alkoholkonsumtionen ökade kraftigt och ungdomsfylleriet blev ett stort problem. Försök på några håll att sälja starköl i vanliga affärer måste avbrytas i förtid.

1977 avskaffades mellanölet. Alkoholskadorna hade ökat till följd av att folk drack mer och 1980 krävde en grupp läkare och professorer att alkoholen skulle ransoneras på nytt. Systembolaget stängde på lördagarna. Konsumtionen av sprit minskade. I stället drack svenskarna allt mer vin och öl, inte minst starköl, som blev den nya ungdomsdrycken. 1980-talet slutade med att Sverige ansökte om medlemsskap i EG/EU. Som en följd av detta och EES-avtalet avskaffades alla statliga alkoholmonopol utom Systembolaget.

Vad är alkohol?

Alkohol, etanol eller etylalkohol C2H5OH, är en färglös, flyktig och lätt antändbar vätska med kokpunkt vid 78,3C och karaktäristisk smak och lukt. Användningsområdena är många, från njutningsmedel till olika industriella och tekniska tillämpningar, som lösningsmedel, antifrostmedel, desinfektionsmedel och motorbränsle.

Etylalkohol, etanol, kan framställas både genom biologiska processer, som jäsning, och på konstgjord väg. Jäsning är den vanligaste – och enda lönsamma metoden att omvandla växtmaterial till etanol. Vad som händer är att socker omvandlas till etanol och koldioxid under inverkan av jästsvampar: C6H12O62C2H5OH + 2CO2. Ett exempel på alkoholjäsning är vinberedning.

I Sverige används också potatis och säd, men varje frukt, bär eller växtdel som innehåller socker kan jäsas. Sockerrör, majs, cassava är andra jordbruksgrödor som används för att göra alkohol. Vid tillverkning av drycker med högre alkoholhalt destilleras alkohol ur den jästa satsen.

Alkoholen i kroppen

När vi dricker tas alkoholen upp i blodet genom magen och tunntarmen. Det tar mellan 1 och 2 timmar för kroppen att absorbera alkoholen – något långsammare om vi äter samtidigt – snabbare om vi dricker på fastande mage. Starksprit tas i regel upp snabbare i blodet än öl och vin.

Alkoholen fördelas mellan alla kroppsorgan som innehåller vatten och påverkar i stort sett alla kroppens delar:

Magsäcken stimuleras att avsöndra saltsyra. Därför ökar alkohol i små mängder aptiten men ger magkatarr vid långvarigt bruk. Blodkärlen närmast under huden luras att öppna sig, vilket ger en känsla av värme och huden rodnar.

Alkoholens viktigaste effekt är emellertid på det centrala nervsystemet – hjärnan och ryggmärgen. Exakt hur det går till vet vi inte. Forskarna tror idag att alkoholen frigör vissa signalsubstanser i hjärnan (adrenalin, noradrenalin och dopamin) som stimulerar olika lustcentra. Andra nervceller bedövas och vi blir trögare. Cellernas förmåga att reagera på en del hämmande signalsubstanser minskar också. Den som dricker förlorar sina hämningar.

Verkan av alkohol vid olika blodalkoholhalter (vuxen man ca 70 kg)
Promille Verkan
0,2 Lätt värmekänsla och möjligen viss känsla av spänning.
0,5 Minskad precision i motoriken. Lätt upprymdhet. Hämningsbortfall.
0,8 Överdrivna rörelser, högljudd. Alkoholdoft.
1,0 Lätt sluddrighet. Klart ökad reaktionstid. Försämrad muskelkontroll. Svårt att kontrollera känslor.
1,5 Ordentliga balansstörningar. Ramlar omkull. Klart berusad.
2 Svårt att prata och att gå upprätt. Dubbelseende.
3 Uppfattar ej vad som händer och sker, gräns till medvetslöshet.
4 Medvetslöshet, långsam andning.
4–7 Dödlig alkoholförgiftning
Blodalkoholhalten mäts i promille. En promille betyder att det finns en del alkohol per tusen delar blod. Alkoholhalten kan mätas med blodprov eller med en alkometer då man mäter mängden alkohol i utandningsluften. Dricker en man på 70 kg 12–15 cl starksprit (det motsvarar 50 cl vin eller 4–5 flaskor starköl) får han normalt en blodalkoholhalt på 1 promille.

Ju högre koncentration av alkohol i blodet, desto mer påverkade blir vi. Ju mer kroppsvätska en människa har desto mindre påverkad blir hon. En storvuxen man blir därför mindre påverkad av samma mängd alkohol än en småväxt. En kvinna blir mer påverkad än en man med samma vikt.

Den som druckit alkohol regelbundet och länge blir mindre påverkad än den som bara dricker ibland, kroppen utvecklar tolerans mot alkohol. Mycket svårt nergångna missbrukare kan däremot bli berusade på mycket små mängder.

Hjärnbarken är den del i hjärnan som till en början påverkas mest. Vi slutar delvis att tänka ”förnuftigt”. Vår tidsuppfattning förändras. Ångest och bekymmer släpper.

Dricker vi ännu mer slås olika centra i mellanhjärnan ut. Ljud, hörsel, syn, känsel och smak påverkas. Vi uppfattar mindre av vad som händer runtomkring oss. Även våra känslor förändras. Den som druckit så mycket blir lätt sentimental och ofta egoistisk och aggressiv.

Till slut fungerar bara de rena kroppsfunktionerna – den så kallade reptilhjärnan. Man blir medvetslös av alkoholförgiftning. Vid alkoholhalter över 4 promille kan även andning och blodcirkulation slås ut.

Så långt går det sällan. I nedre magmunnen finns en försvarsmekanism som hindrar oss från att ta in alltför stora mängder alkohol. Magmunnen reagerar med kramp och vi kräks upp det vi druckit. Genom att dricka alkohol samtidigt med lugnande tabletter kan den här försvarsmekanismen sättas ur spel. Kroppen får i sig mer alkohol än den klarar.

Den mesta alkoholen försvinner ur kroppen genom att förbrännas i levern. Normalt förbränner levern sex till åtta gram alkohol per timme, vilket motsvarar en lättöl eller två centiliter starksprit. Det tar alltså ganska lång tid för kroppen att göra sig av med alkoholen. Därför kan halten alkohol i blodet vara hög även dagen efter man druckit. Alkoholen förbränns inte fortare om man springer, sover eller badar bastu. Möjligen känner man sig mindre berusad.

Alkoholens skadeverkningar

Den som dricker för mycket blir illamående. Han eller hon börjar gå ostadigt, får ont i huvudet och drabbas kanske av en black-out. Dricker vi för mycket under lång tid – när vi kan tala om ett långvarigt alkoholmissbruk – får det emellertid effekter på kroppens alla organ och vävnader:

Den ökade produktionen av saltsyra i magen ger magkatarr och på sikt även magsår. Hjärnan och centrala nervsystemet skadas, liksom levern och bukspottkörteln. Diabetes (sockersjuka), försvagad muskelvävnad (många alkoholmissbrukare får ryggbesvär), hud och infektionssjukdomar (som en följd av dålig hygien och näringsbrist) är andra följder av långvarigt alkoholmissbruk.

Alkoholens viktigaste verkan är emellertid dämpande. Alkohol användes därför också länge som bedövningsmedel. Precision och reaktionsförmåga försämras kraftigt, även vid mycket små mängder, samtidigt som vi själva tror att vi klarar våra uppgifter bättre än någonsin. När alkoholens dämpande effekt släpper reagerar vi med irritation. Nervsystemet måste återhämta sig.

Alkohol innehåller mycket kalorier. 12 cl starksprit innehåller lika mycket kalorier som 1 dl grädde. Den som dricker en helflaska starksprit får i sig närmare 2 000 kalorier. Men det är tomma kalorier. Vitaminer, proteiner och andra viktiga näringsämnen finns inte. Därför är närings- och vitaminbrist vanligt hos storförbrukare.

Alkoholberoendet ger också psykiska skador. Den som druckit för mycket under lång tid får nedsatt arbetsförmåga, börjar få svårt att minnas, sover sämre och drabbas ofta av delirium tremens. Alkoholmissbrukare blir lätt svartsjuka. De tar livet av sig oftare än andra.

Men alkoholen drabbar inte bara den som missbrukar. Till dess skadeverkningar hör också de sociala följderna. Fylleri, rattfylleri (med olyckor som följd), misshandel och familjetragedier hör hit. Den som missbrukar långvarigt blir oftare arbetslös, hamnar i skilsmässa och förlorar vänner och bostad. Många till synes oförklarliga brott begås också under rusets verkningar.

I vårt land, där vi dricker för att berusa oss, antas flera hundra tusen människor ha allvarliga problem på grund av att de dricker för mycket. Mellan 5 000 och 6 000 personer avlider varje år i sjukdomar och av skador eller olycksfall som är förknippade med alkoholen. Som jämförelse dör 500–600 personer i trafiken varje år.

Detta kostar naturligtvis samhället stora summor pengar varje år. Det är kostnader för

100 miljarder kronor har alkoholens kostnader beräknats till – varje år &ndash. Det är lika mycket som räntorna på statsskulden (1996). Den minskade produktiviteten hos människor med alkoholproblem står för hälften av den kostnaden. Vård och behandling av alkoholsjukdomar inom sjukvård och socialtjänst är en annan tung post.

Vissa skador är en direkt följd av en långvarig, alltför hög alkoholkonsumtion: till exempel levercirros. Men större delen av samhällets ökade kostnader för alkohol står den vanlige normalkonsumenten för. Deras skador dominerar därför att de är så många fler än högkonsumenterna.

Fosterskador

Risken för fosterskador och missfall är stor om modern dricker alkohol under graviditeten. Moderkakan, som ska skydda och försörja fostret, kan inte bryta ned alkoholen. Därför går alkoholen rakt in i fostrets blod. På grund av sin lilla lever kan fostret inte heller bryta ned alkoholen i samma takt och blir därför mycket mer berusat än modern av samma mängd alkohol. När alkoholen når fostrets hjärna stannar nybildningen av nervceller upp. Sker detta under den första fostertiden blir hjärnan liten och fungerar mindre effektivt.

Omkring 100 barn i Sverige föds varje år med ett fetalt alkoholsyndrom (FAS) och ytterligare flera hundra barn får andra mindre allvarliga hjärnskador till följd av moderns drickande. Barnen riskerar också skador på synnerven och nedsatt syn.

Risken för fosterskador ökar i takt med att allt fler yngre kvinnor dricker allt mer.

Alkoholen och våldet

Vid fyra av fem våldsbrott finns alkohol med i bilden. Det gäller det anonyma gatuvåldet, det gäller kvinnomisshandel i hemmet. Antingen är offret eller gärningsmannen berusade, ofta båda.

Studerar vi konsumtionen av alkohol under de senaste hundra åren ska vi finna att kurvan över antalet våldsbrott och alkoholkonsumtionen praktiskt taget följer varandra (se fig). Ökar den totala konsumtionen med 1 liter ren alkohol (per invånare och år) så ökar antalet mord och dråp med omkring 10 procent (per år).

Diagram: Personer lagförda för misshandel 1936-1988 per 100 invånare. Alkoholkonsumtion 1951-1988. Liter per invånare. Klicka för större bild.

Vi vet inte riktigt varför det är så här. Men vi vet att alkoholen påverkar vårt sätt att uppfatta verkligheten. Om vi är måttligt berusade känner vi oss lugna och avslappande när det är lugnt omkring oss. Men kommer någon in och stör, kanske provocerar oss, reagerar vi mer aggressivt än om vi inte har alkohol i oss. Det här händer redan då man druckit små mängder. Aggresiviteten blir högre ju mer man druckit.

Alkohol skapar beroende

Den som dricker mycket under lång tid riskerar att bli både fysiskt och psykiskt beroende, dvs. alkoholist. Att försöka bryta detta leder till abstinenssymtom: darrningar, hjärtklappning, stegrat blodtryck (med ångest, oro och sömnstörningar som följd). Denna fysiska abstinens går att bryta med medicinsk hjälp och släpper efter något dygn.

Betydligt svårare är det att bryta det psykiska beroende som alkoholen skapar. Den som dricker alkohol en längre tid vänjer sig vid alkoholrusets lustupplevelse. Alkoholen stimulerar nämligen hjärnans lustcentrum. Ruset blir livets mål och mening och överskuggar allt annat. Detta beroende är mycket svårt att bryta. En alkoholist som varit nykter en längre tid kan plötsligt börja dricka igen, utan någon till synes rimlig anledning.

Beroendet blir starkare, och är svårare att bryta, ju yngre man är när man börjar dricka alkohol. Den som börjar dricka regelbundet i tonåren kan bli alkoholberoende inom några år.

Ungdom och alkohol

Våra dryckesvanor påverkas framför allt av hur lätt det är att få tag på alkohol. Under mellanölsperioden 1965–77, när det var fritt fram att köpa mellanöl i livsmedelsbutikerna, ökade alkoholkonsumtionen framför allt bland ungdomen. Det var också ungdomens konsumtion som minskade mest när mellanölet togs bort ur butikerna.

Ju tidigare vi börjar dricka alkohol desto större är risken att vi får missbruksproblem längre fram i livet. Dessutom är alkohol den kanske viktigaste inkörsporten till andra droger. Få ungdomar prövar hasch utan att vara berusade.

Ungdomar är ännu inte färdigutvecklade och tål alkohol sämre än vuxna. Därför har de flesta länder särskilda åldersgränser för inköp och konsumtion av alkohol. När man i USA på 1980-talet beslöt höja inköpsåldern till 21 år i många delstater minskade alkoholkonsumtionen bland unga ända upp till 25-årsåldern. Samtidigt minskade antalet trafikolyckor och dödsfall i denna grupp. Svenska undersökningar har visat att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer än andra utanför hemmet, och de dricker sig mer berusade.

De flesta svenska ungdomar börjar dricka alkohol på högstadiet. 75–80 procent av eleverna i årskurs nio säger att de dricker alkohol. Ungefär hälften uppger att de berusar sig varje gång de dricker alkohol. Majoriteten prövar förstås bara någon enstaka gång, men en mindre grupp hamnar snabbt i riskzonen för ett fortsatt beroende. Ytterligare en mindre grupp får allvarliga missbruksproblem redan i tonåren.

Barn till alkoholmissbrukare far naturligtvis också illa. Våld och sexuella övergrepp är vanliga i missbrukarfamiljer. Barnen får ofta svårigheter på daghem och i skolor. De löper också större risk att själva börja missbruka och falla in i brottslighet. De tvingas ofta sätta sig själva åt sidan och ta över föräldrarnas roll.

Vem blir missbrukare?

Det var länge populärt att se missbruk som en följd av en olycklig barndom eller psykiska problem man haft som vuxen. Men alkoholkonsumtionen har aldrig varit så låg i vårt land som under den stora arbetslöshetskrisen på 1930-talet och aldrig så hög som under högkonjunkturen på 1960 och 70-talen. Under mellankrigstiden på 30-talet var alkoholen ransonerad med motboken. Under 60-talet ökade tillgången på alkohol, nya grupper började dricka (kvinnor och ungdomar) och nya drycker (vin och mellanöl) lades till de gamla.

Studier bland annat från USA visar att män som vuxit upp i en miljö där de tidigt fått lära sig att man inte dricker sig berusad, och där man enbart dricker tillsammans med familjen, i samband med måltider, drabbas mindre av alkoholism i vuxen ålder än andra. I undersökningarna fanns heller inget samband mellan en olycklig barndom och alkoholism senare i livet.

Missbruksproblemen i ett samhälle beror i första hand på tillgången på alkohol och andra droger. De vanor och värderingar vi skaffar oss i ungdomen är viktigast.

Men det finns också skillnader mellan olika individer. Mycket tyder på att vi ärver en del egenskaper av betydelse för om vi ska bli missbrukare eller inte. När forskare undersökt tvillingar som vuxit upp i olika familjer har de funnit att barn med alkoholmissbrukande fäder löper större risk att bli alkoholmissbrukare, även om de vuxit upp i andra familjer. Detsamma gäller barn som adopterats när de var små. Troligen reagerar hjärnans signalsubstanser (dopamin, serotonin, endorfiner) hos olika individer annorlunda på alkoholen.

Människor som blir mer berusade och kan dricka mer utan att må dåligt (de ”spritbegåvade”) löper större risk än andra. På samma sätt löper pojkar som är aktiva, impulsiva och utåtriktade, och som har ett starkt behov av spänning och omväxling, större risk att utveckla alkoholism och brottslighet. Men bara om de växer upp i en miljö som präglas av alkohol och/eller asocialitet. I en drogfri miljö skulle dessa pojkar (och flickor) få andra utlopp för sin påhittighet och oräddhet.

Forskarna har funnit att dessa unga alkoholister och våldsverkare ofta har låga halter av enzymet MAO (monoaminooxidas). Högt MAO-värde har också bergsklättrare, tjurfäktare, journalister och forskare. Halten av MAO är något vi ärver.

Är alkohol nyttigt för hjärtat?

Då och då berättar tidningarna om undersökningar som säger att människor som dricker måttligt med alkohol lever längre och är mindre sjuka än de som inte dricker alls – och, naturligtvis, de som dricker för mycket. Det är framför allt dödligheten i hjärt och kärlsjukdomar som sägs minska. Undersökningarna beläggs ofta med uppgifter om alkoholens förmåga att lösa upp blodfetter och därmed minska risken för förkalkning.

Det är framförallt bland personer över 50 år som dessa positiva effekter kan ses. Samtidigt vet forskarna att på alla andra områden (cancer, nervsystem och psyke, våld, olycksfall, självmord och fosterskador) ökar riskerna med ökad alkoholkonsumtion. Det skadliga berusningsdrickandet har också ökat. Ingen rekommenderar därför alkohol i förebyggande syfte. Däremot är det belagt att den som dricker för mycket riskerar för högt blodtryck och hjärtflimmer, hjärnblödningar och andra hjärt och kärlsjukdomar.

Hur mycket alkohol dricker vi?

1996 drack varje svensk över 15 år i genomsnitt 6,0 liter ren alkohol (6,8 inkl lagligt införd alkohol i samband med utlandsresor, legal hemtillverkning av vin och öl). Till detta kommer drygt 1 liter hembränt och smuggelsprit. Jämfört med andra länder dricker vi förhållandevis lite alkohol (se tabell).

Total alkoholkonsumtion per person i liter ren alkohol
Land liter
Frankrike 11,4
Portugal 10,7
Tyskland 10,3
Danmark 9,9
Italien 8,7
Holland 7,9
Finland 6,6
Sverige 5,3
Norge 3,7
Källa:World Drinks Trends 1995 Edition

1946 drack vi ca 4 liter per invånare. Under mellanölstiden i slutet av 1960-talet och mitten av 1970-talet ökade försäljningen för att kulminera 1976 då den uppgick till 7,70 liter per person. Därefter minskade försäljningen till 6,01 liter 1984.

Framför allt dricker vi mindre sprit medan försäljningen av vin och öl ökat. 1995 drack svenskarna i genomsnitt 66,8 liter öl (starköl, folköl, lättöl) vardera (förutom gränshandeln), en ökning med 70 procent sedan 1984.

Männen dricker i genomsnitt två gånger så mycket som kvinnorna, men kvinnornas konsumtion av alkohol (framför allt vin) ökar, mest bland de yngre kvinnorna.

Ungdomarnas konsumtion är tre gånger högre idag än för tio år sedan. 1994 drack 16–24-åringarna 5,45 liter alkohol mot 1,78 liter 1984/85. Mest har konsumtionen av starköl och folköl ökat. Två tredjedelar av unga människors alkoholkonsumtion består av starköl och folköl. Var tredje pojke säger sig dricka 5 burkar eller mer varje gång (14 procent bland flickorna). Samtidigt uppgav var fjärde pojke vid värnpliktsinskrivningen att han brukade dricka hembränt för att bli berusad.

Lagar om alkohol

Ju mer alkohol det dricks i ett samhälle, desto fler kommer att få skador av sitt drickande. Därför är målet för den svenska alkoholpolitiken att begränsa alkoholens tillgänglighet. Det är också den målsättning världshälsoorganisationen WHO formulerat i en aktionsplan som Sverige och flertalet europeiska länder ställt sig bakom. Till hjälp för att genomföra dessa mål har Sverige och alla Europas stater ställt sig bakom en handlingsplan. Folkhälsoinstitutet och andra myndigheter i Sverige har också utarbetat en svensk handlingsplan för alkohol och drogförebyggande insatser.

I lagens mening

Alkoholdrycker är alla drycker som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol. Alkoholdrycker delas i svensk lag in i spritdrycker, vin starköl och öl.
Vin, framställs genom jäsning av druvor eller druvmust eller av bär, frukt eller andra växtdelar och innehåller högst 22 volymprocent alkohol.
Starköl är en jäst odestillerad dryck som är framställd av torkat eller rostat malt som huvudsakligt extratgivande ämne och som innehåller mer än 3,5 volymprocent alkohol.
Öl (Folköl) innehåller mellan 2,25 och 3,5 volymprocent. För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent betalas ingen skatt.
Lättdrycker är alla drycker som saknar alkohol eller innehåller högst 2,25 volymprocent.

De viktigaste medlen att begränsa tillgängligheten av alkohol i Sverige har hittills varit alkoholmonopolen och prispolitiken. Höjs priset på alkohol med 5 procent dricker vi 5 procent mindre. Som en följd av att Sverige sedan 1 jan. 1995 är medlem i EU har alkoholpolitiken ändrats på en rad punkter. Flera monopol har försvunnit. Från den 1 januari 1995 gäller i Sverige en ny alkohollag.

Den som yrkesmässigt tillverkar, importerar, exporterar eller sälja sprit, vin och starköl måste ha tillstånd från Alkoholinspektionen [numera Statens Folkhälsoinstitut. Red anm]. För försäljningen direkt till kunder svarar Systembolaget. EG-domstolen godkände 1997 Systembolagets monopol.

Spritdrycker, vin och starköl får inte säljas eller lämnas ut till den som inte har fyllt 20 år, eller till den som är märkbart påverkad av alkohol (eller annat berusningsmedel). Den som är 18 år för köpa folköl i butiker och dricka alkohol i samband med servering. Det är förbjudet att skaffa alkoholdrycker till den som inte har rätt till det (langning).

Bara restauranger som har tillstånd får servera spritdrycker, vin och starköl. Kommunerna beviljar tillstånd. Ett villkor är att den som begärt tillstånd också serverar mat.

Öl (folköl) får säljas överallt där det säljs matvaror. Den som säljer till minderåriga kan förbjudas att sälja eller servera öl.

Det är i stort sett förbjudet att annonsera för sprit, vin och starköl i TV, radio och tidningar. För folköl gäller att reklamen ska vara ”måttfull”. Lättöl får marknadsföras fritt om den inte kan uppfattas som starkare öl.

All olovlig tillverkning av sprit (hembränning) är förbjudet.

Tom Carlson 1997

Litteratur

Alkohol och narkotikautvecklingen i Sverige. Rapport 95. Folkhälsoinstitutet/Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, Stockholm 1995. (Folkhälsoinstitutet 1995:46.)

Barbro Andersson & Björn Hibell. Skolelevers drogvanor. Resultat från riksundersökningen i årskurs 9 1996. Stockholm, CAN 1996.

Sven Andréasson. ”Alkoholen och samhället.” Ur Behandling av alkoholproblem. En kunskapsöversikt. Centrum för utvärdering av socialt arbete/Liber Utbildning, Arlöv 1994.

Bryggaråret 1994. Svenska Bryggareföreningen, Stockholm 1995.

Per Olov Enquist. ”Problemet med den försvunne drinkaren.” Pockettidningen R 1994:2.

Anders Johnson. 100 miljarder kostar supen. Sober förlag, Stockholm 1991.

Eckart Kühlhorn m.fl. Svenskarnas konsumtion av alkohol från legala och illegala källor vid mitten av 1990-talet. En preliminär rapport. OAS nov 1997.

Lars Lindström. ”Alkoholism är inget ’symptom’.” Alkohol och narkotika 1993:5–6.

Nationalencyklopedin. Höganäs, Bra böcker 1989 ff.

Nationell handlingsplan för alkohol och drogförebyggande insatser. Folkhälsoinstitutet, u.o. 1995. (Folkhälsoinstitutet 1995:50.)

Orvar Olsson. Effekter av ändrad inköpsålder på alkoholkonsumtion och skador. En forskningsöversikt. Stockholm 1991. (CAN Rapport-serie nr 19.)

Orvar Olsson. Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt. Stockholm 1990. (CAN Rapport-serie nr 12.)

Orvar Olsson. Alkoholpolitik, liv och hälsa. Exemplet Sverige. Stockholm, Sober förlag 1997.

Regeringens proposition 1994/95:89. Förslag till alkohollag. Stockholm 1994.

Serveringsbestämmelser. Delbetänkande av Alkoholpolitiska kommissionen. Stockholm 1993. (SOU 1993:50.)

Socialutskottets betänkande 1994/95:SoU9. Förslag till alkohollag.

Systembolagets verksamhet 1994. Stockholm 1995.

Tibling & Hartelius (red). Beroendetillstånd. Rapport från ett Carnegieseminarium. Svenska Carnegie Institutet, Stockholm 1986, andra upplagan 1989. (Carnegie Rapportserie nr 2.)

Olof Ulwan & Ingalill Mosander. Absolut alkohol. Sanningar och konsekvenser. Natur och Kultur: Borås 1992 (1993).

Vid din sinnens fulla bruka. Alkoholbrukets ljus och mörka sidor, orsaker och konsekvenser. Systembolaget 1991.

Gunnar Ågren. Alkohol, hälsa och samhälle. Ordfront: Stockholm 1981, andra upplagan 1982.